Sikhism
Det blir år 555. Den sikhiska tideräkningen utgår från grundaren Guru Nanaks födelse.
Firas till minne av den sjätte gurun, Guru Hargobind, som skulle befrias från fängelset men vägrade att gå om inte hans femtiotvå hinduiska medfångar också släpptes. Ljus tänds för att välkomna den frisläppta gurun och man bjuder varandra på sötsaker.
Guru Nanak var sikhernas grundare och första guru. Hans födelsedag är en glad fest som traditionellt firas med processioner på gatorna. Högtiden föregås av att man turas om att läsa ur den heliga boken Guru Granth Sahib från början till slut.
För sikher går det andliga och det världsliga hand i hand. Att söka Gud i djupet av sitt eget hjärta kan ske samtidigt som man lever i samhället och kämpar mot orättvisor.
Det finns uppskattningsvis 3 000–4 000 sikher i Sverige. Sikhiska tempel, gurdwaror, finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Församlingen samlas i det sikhiska templet för att fira gudstjänst. Under gudstjänsten läser man ur den heliga skriften, Guru Granth Sahib. Alla i församlingen turas om att läsa och tillsammans sjunger församlingen hymner till musik från indiska trummor och orgelharmonium. Gudstjänsten avslutas med att välsignelsen delas ut i form av en söt varm deg, prashad. Efter gudstjänsten äts en gemensam måltid i köket, langar. Maten som serveras är vegetarisk för att alla ska kunna äta av den, oavsett religiös tro. Under måltiden sitter alla deltagare i rader på golvet, vilket symboliserar alla människors lika värde. Sikher framhåller gärna att alla människor är välkomna till gudstjänsterna, oavsett religiös tillhörighet. I Sverige samlas församlingarna främst på söndagar.
Många högtider firas till minne av sikhismens tio gurus, deras gärningar, liv och öde. Skriften Guru Granth Sahib läses högt från början till slut. Församlingsmedlemmarna turas om att läsa eftersom det tar cirka tre dygn.
Symbol. Khandasymbolen syns på sikhiska flaggor och emblem och består av tre delar:
- Ett tveeggat svärd i mitten som symboliserar det svärd som används vid det sikhiska dopet.
- En cirkel som representerar oändligheten och att Gud är en.
- Två svärd, miri och piri, som representerar det andliga och det världsliga. Svärdet, kirpan, är också en av de fem symboler som troende sikher bär på sig.
Tideräkning. I sikhismen är man nu på år 546. Tideräkningen utgår från grundaren Guru Nanaks födelse år 1469. Under de första hundra åren använde sikherna den hinduiska vikramkalendern. Från och med 2003 används istället den nykonstruerande nanakshahikalendern. Det är en solkalender vilket innebär att de sikhiska högtiderna numera infaller på fasta dagar varje år. Undantaget är de traditionella indiska högtider som även firas av sikher och som följer vikramkalendern. Sikher firar nyår, vaisakhi, den 14 april. Det blir då år 547.
