Hinduism
Ikväll inleds firandet av Vasant Panchami. Denna festival är tillägnad gudinnan Sarasvati som är kunskapens, konstens och musikens gudinna. Firandet markerar början av våren och de flesta som firar bär gula kläder som symboliserar både andlighet och färgen på grödor som börjar gro.
En festival tillägnad Sarasvati, kunskapens, konstens och musikens gudinna. Firandet markerar början av våren och de flesta som firar bär gula kläder som symboliserar både andlighet och färgen på grödor som börjar gro.
Dagen firas till guden Shivas ära, och utgår från dennes giftermål med gudinnan Parvati. Firandet varar ända fram till följande morgon. Den hängivne håller sig vaken hela natten, mediterar och sjunger Shivas mantra - Om namo Shivai.
Ikväll inleds firandet av Holi, som är en vårfest där skrattet leken och glädjen står i centrum. Folk samlas utomhus och kastar färgpulver eller färgat vatten på varandra under smått kaotiska men glädjerika former.
Holi är en vårfest där skrattet leken och glädjen står i centrum. Folk samlas utomhus och kastar färgpulver eller färgat vatten på varandra under smått kaotiska men glädjerika former.
Hola mohalla är en vårfest och försvarsuppvisning. Liksom i den hinduiska färgfesten holi förekommer det att man kastar färg på varandra. Hola mohalla firas också med tävlingar i allt från kampsport till poesi.
Nyårsdagen 1946, enligt den hinduiska sakakalendern. Denna kalender skapades kung Shalivahan år 78 och är indiens officiella kalender. En viktig symbol under firandet är att resa "gudhis", som är speciellt utsmyckade bambupinnar. I Indien och inom hinduismen förekommer flera olika tideräkningar.
Vissa hinduer firar nytt år genom rituella bad i floden Ganges för att vörda gudinnan Ganga. Sikherna firar att Guru Gobind Singh, den tionde och siste gurun, formade den sikhiska församlingen khalsan 1699.
Den ädla och rättrådiga Rama, guden Vishnus sjunde avatar, föddes denna dag. Många hinduiska tempel smyckas med blommor och man läser ur skriften Ramayana som handlar om Ramas öden och äventyr.
Raksha bandhan betyder ”det skyddande bandet”. Under denna högtid firas vänskapen mellan bror och syster. Under firandet knyter systern en helig tråd, rakhi, kring sin brors handled och brodern ger sin syster en gåva och lovar att beskydda henne.
Krishna är guden Vishnus åttonde avatar och hans födelse firas över hela Indien, i templen såväl som i hemmen. Den hängivne fastar fram till midnatt.
Radha var en av de kvinnliga herdar, gopis, som dyrkade och älskade guden Krishna. Radha har senare fått gudomlig status, särskilt i norra Indien. Krishna och Radha uppfattas som en modell för människans kärleksfulla hängivenhet till Gud.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
Under nio nätter hyllas gudinnan i olika gestalter. Först hyllas hon som Durga, därefter som Lakshmi och till sist som Sarasvati. Var och en hyllas under tre nätter. På kvällarna är det vanligt att man dansar en särskild ringdans. Under dagarna finns traditioner av att fasta. Firandet symboliserar människans väg mot upplysning och befrielse.
På den tionde dagen efter de nio nätterna (navratri) firas gudinnan Durgas seger över buffeldemonen Mahishasura. Detta symboliserar hur det goda alltid till sist vinner över det onda, men på ett djupare plan också hur människan kan nå ett andligt uppvaknande.
Denna högtid firas bland annat till minne av guden Ramas återkomst från fångenskapen hos demonen Ravana. Under diwali utförs också ritualer till gudinnan Lakshmis ära. Över hela Indien tänds små oljelampor, vilkas ljus symboliserar det eviga och andliga hos människan.
Tusentals gudar och gudinnor. Sång, meditation, yoga, bön och riter. I hinduismen ryms det mesta.
I Sverige finns ungefär 8 000 hinduer, de flesta med rötter i norra delen av Indien. Det finns också omkring tusen svenska konvertiter. De flesta av dessa tillhör rörelsen ISKCON, mer känd som Krishnarörelsen. Hinduiska tempel finns i Mariestad, Jönköping och Stockholm.
Hinduismen utgörs av ett stort antal traditioner, med olika lärosystem och ritualer. De olika riktningarna har vissa gemensamma nämnare, men på det hela taget är hinduismen en religion med många ansikten. Till följd av detta råder i allmänhet stor tolerans och öppenhet gentemot tolkningar som avviker från den egna.
Många hinduer utför varje dag någon form av gudahyllning, puja. Puja utförs såväl i tempel som i hemmen. En puja utförs för att hylla en eller flera gudar. På en skyddad och lugn plats i hemmet placeras statyetter eller gudabilder och till dessa skänks på ett symboliskt sätt gåvor av olika slag. Exempelvis skänker man mat, som därmed blir välsignad. Man ringer i små klockor, tänder oljelampor och offrar väldoft i form av rökelse. De pujas som utförs av prästerna i templen är ofta utförliga ritualer som kan ta flera timmar.
Symbol. Den vanligaste symbolen inom hinduismen är aumtecknet, tecknet för det heliga ljudet aum (uttalas ååm). Aum reciteras i samband med ritualer och ingår i mantran som används vid meditation. Ljudet associeras med den yttersta verkligheten, det gudomliga. Aum kan också delas upp i tre ljud, A, U och M som representerar skapande, bevarande och förstörande. Dessa är de tre grundelementen i världen enligt hinduismen.
Tideräkning. Det finns flera olika tideräkningar och kalendrar i Indien och inom hinduismen. De två viktigaste kalendrarna är sakakalendern, som är vanligast i norra Indien, och vikram, som är vanligast i söder. Nyår firas i år 22 mars. Enligt sakakalendern blir det då 1938 och enligt vikram blir det 2072. Båda kalendrarna utgår från historiska indiska härskare och är inte religiösa i egentlig mening. En mer religiös tideräkning tar sin utgångspunkt år 3103 före vår tideräkning när guden Krishna dog och tidsåldern kali yuga startade. Enligt denna tideräkning blir det år 5117 i år.
