Islam
Ikväll och inatt firas Preforens himmelsfärd. Det sägs då att profeten Muhammed med hjälp av ängeln Gabriel fördes från Mecka till Jerusalem och sedan över himlen tillbaka till Mecka. Under himmelsfärden mötte han och bad tillsammans med alla tidigare profeter, till exempel Abraham, Moses och Noa. Himmels-färden firas med särskilda böner under natten.
Ikväll firas Lailat al-bara'ah - förlåtelsens natt. Den infaller i mitten av månaden sha’ban, två veckor före ramadan. Muslimer ber under natten om Guds vägledning och förlåtelse för sina synder. För shiamuslimer är detta också dagen för den tolfte och siste imamens födelse.
Att fasta är en av islams fem grundpelare och det görs under hela månaden ramadan. Från solens uppgång till dess nedgång får man varken äta eller dricka. Syftet med fastan är att komma närmare Gud och skapa medkänsla med de fattiga och hungriga i världen. Fastan bryts ofta med dadlar. Kvällsmåltiden kallas för iftar och äts gärna tillsammans med släkt och vänner.
Allahu akbar – Gud är större! Budskapet ropas ut från minareterna inför bön. Gud anses vara större än alla mänskliga beskrivningar och föreställningar.
Omkring 190 000 svenskar identifierar sig själva som muslimer enligt en stor undersökning från 2013. Moskébyggnader med kupol och minaret finns bland annat i Malmö, Trollhättan, Stockholm, Uppsala och Göteborg och fler planeras. Det finns även andra typer av muslimska bönelokaler i Sverige.
En praktiserande muslim ber fem gånger om dagen, antingen ensam eller tillsammans med andra i moskén. På fredagar samlas många muslimer mitt på dagen i moskén för att be veckans viktigaste bön tillsammans. Tiderna för dagens fem böner ändras i förhållande till solens upp- och nedgång. Därför varierar de från dag till dag. Under bönen vänder man sig mot Mecka och reciterar ur Koranen, den heliga skriften.
Symbol. Nymånen har använts i många olika kulturer långt före islams födelse. Den har varit en vanlig symbol för islam sedan 1100-talet. Symbolen, hilal på arabiska, återfinns ofta på toppen av moskékupoler och förknippas med fastemånaden ramadan och pilgrimshögtiden hajj. Båda inleds enligt traditionen när nymånen siktas på himlen.
Tideräkning. Den muslimska kalendern följer månåret, där varje månad har antingen 29 eller 30 dagar, vilket innebär att året blir tio dagar kortare än ett solår. Detta gör att datumen för de olika högtiderna infaller cirka tio dagar tidigare för varje år. Den muslimska kalendern utgår från när profeten Muhammed, tillsammans med de första muslimerna, utvandrade från staden Mecka till Medina, år 622 enligt västerländsk tideräkning. Nyår firas i år den 14 oktober. Det blir då 1437. Vid nyåret berättar man om Muhammeds liv och ber särskilt länge under natten.
