Kristendom
Fettisdagen infaller dagen före askonsdagen. En dag då många passar på att äta extra fet och god mat för att stå sig under den kommande fastan. I Sverige har det varit tradition att äta fastlagsbullar, även kända som semlor. I många katolska länder firas karneval hela veckan före fastan.
Dagen inleder den fyrtio dagar långa fastan. Askan symboliserar död och manar till eftertanke kring hur vi lever våra liv. Det centrala är att avstå från det oviktiga i livet och prioritera det viktiga, som relationen till Gud. Under askonsdagsmässan tecknar prästen ett kors i pannan på deltagarna som en påminnelse om människans dödlighet.
Fastan varar i sammanlagt sju veckor, fram till påskdagen. Enligt ortodox tradition är fasta vanligt förekommande. Många fastar även varje onsdag och fredag, 40 dagar före jul samt 14 dagar inför Guds moders avsomnande. Dessutom tillkommer vissa endagsfastor.
Palmsöndagen firas till minne av när Jesus red in i Jerusalem på en åsna och folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Palmsöndagen inleder stilla veckan.
Under den första dagen i påskhögtiden firas den heliga nattvardens instiftande. Namnet skärtorsdag kommer av ordet skär, som betyder ren. Det sägs att Jesus denna dag tvättade lärjungarnas fötter. I mer folkliga svenska traditioner ansågs det vara på skärtorsdagen som häxorna for till Blåkulla. Detta är bakgrunden till att klä ut småbarn som häxor eller ”påskkärringar”.
En dag av sorg och stillhet då kristna minns Jesus lidande och att han dog på korset för människornas skull.
Under påskaftonsnatten börjar förberedelserna inför påskdagen. Påskafton brukar kallas dagen mellan liv och död.
Firandet börjar sent på påskaftonen i den mörka kyrkan, som blir ljusare och ljusare när alla närvarande tänder sina ljus. Gudstjänsten handlar om att Jesus övervinner döden och återuppstår.
Den sista dagen av påskhögtiden utgår från hur den uppståndne Jesus visade sig för sina lärjungar.
Under den första dagen i påskhögtiden firas den heliga nattvardens instiftande. Namnet skärtorsdag kommer av ordet skär, som betyder ren. Det sägs att Jesus denna dag tvättade lärjungarnas fötter.
En dag av sorg och stillhet då kristna minns Jesus lidande och att han dog på korset för människornas skull. Ortodoxa kristna fastar denna dag.
Under påskaftonsnatten börjar förberedelserna inför påskdagen. Påskafton brukar kallas dagen mellan liv och död.
Den sista dagen av påskhögtiden utgår från hur den uppståndne Jesus visade sig för sina lärjungar.
Firas till minne av att Jesus lämnade jorden och steg upp till himlen. På vissa platser i Sverige firas dagen genom att man beger sig ut i naturen tidigt på morgonen för att lyssna på göken som gal, så kallad gökotta.
Pingsten firar att den Helige ande gav sig till känna för apostlarna i Jerusalem. Det var under pingsten som Jesu lärljungar organiserade sig i en församling och började sprida Jesus budskap. Pingsten kallas även hänryckningens tid.
Kallas också för Corpus Christi och firas bland annat med processioner för att hylla eukaristin, nattvarden. Nattvarden är en av de viktigaste riterna i kristendomen. Brödet och vinet som serveras förvandlas enligt kristna till Jesus kropp och blod.
Denna högtid firas tredje fredagen efter pingst. Hjärtat symboliserar Jesus kärlek till människosläktet och är därmed även en påminnelse om Guds barmhärtighet, eftersom Jesus är både Gud och människa.
Johannes Döparen var den siste av de profeter som förutsåg att Kristus, Guds son, skulle komma. Det var Johannes som döpte Jesus i Jordanfloden.
Firas ursprungligen till minne av kyrkans helgon och martyrer som nu befinner sig i paradiset. Den vanligaste sedvänjan i Sverige idag är att tända ljus på kyrkogårdarna för att minnas och hedra de döda. Firades förr alltid 1 november, men den svenska helgdagsreformen 1953 gjorde att den nu alltid ligger på närmaste lördag.
Advent betyder ankomst och den man väntar på är frälsaren och räddaren Jesus Kristus. Det är en tid av förberedelse och förhoppningar. Första advent inleder kyrkoåret.
Att älska sin nästa som sig själv och att vända andra kinden till är Jesus viktiga budskap. Men för kristna var Jesus mer än bara en mänsklig visdomslärare – han var Gud själv.
Den 1 januari 2000 upphörde Svenska kyrkan att vara statskyrka, men en majoritet av Sveriges befolkning (6,5 miljoner år 2013) är fortfarande medlemmar. Ungefär 400 000 är med i frikyrkor, 150 000 är katoliker och 100 000 är ortodoxa.
Kristendomens heliga dag är söndagen och då firar man gudstjänst tillsammans i kyrkan. Ofta firas nattvard, en symbolisk måltid som består av bröd och vin. När brödet och vinet delas ut uttalas orden ”Kristi kropp för dig utgiven” och ”Kristi blod för dig utgjutet”.
Kristendomens högtider hänger ofta ihop med olika händelser knutna till Jesus liv, död och uppståndelse. Katolska och ortodoxa kristna firar dessutom högtider till minne av Jesus moder Maria och andra helgon.
Symbol. Trots att korset användes för att tortera och avrätta Jesus, är det inom kristendomen också en symbol för livet. Enligt kristen tro led och dog Jesus Kristus på korset – och övervann döden. Genom uppståndelsen banade han väg för relationen mellan Gud och människan, från döden till det eviga livet.
Tideräkning. Kristendomen är i den här almanackan indelad i tre olika riktningar: katolsk, ortodox och protestantisk. Den kristna tideräkningen utgår från Jesus födelse. Den tideräkning som är vanligast i västvärlden kallas för den gregorianska. De protestantiska och katolska kyrkorna följer denna tideräkning.
De ortodoxa kyrkorna kan delas in i tre grupper:
- Nya stilen, som följer den gregorianska kalendern. Hit hör de finsk- och estniskortodoxa kyrkorna.
- Gamla stilen, som följer den julianska kalendern. Här återfinns bland andra de rysk- och serbiskortodoxa samt den koptiska kyrkan.
- Blandkalendern, som följer en kombination av båda kalendrarna. Den syriskortodoxa kyrkan, som är den största ortodoxa kyrkan i Sverige, samt de grekisk-, bulgarisk- och rumänskortodoxa kyrkorna hör till denna grupp.
Detta innebär att de kristna kyrkorna firar sina högtider vid olika tidpunkter. I denna kalender anges datum för högtider både enligt gregorianska och julianska kalendern. När en kristen högtidsdag inte är markerad med en inriktning firar alla på samma dag.
